Gemensam reflektion

Gemensam reflektion kring story line

Till en början upplevde vår grupp arbetet med story line som komplicerat och svårt att starta upp. När vi väl kom på karaktären Ringu och vilka dimensioner och aspekter av hållbar utveckling som vi ville arbeta med kunde vi enklare gå vidare i arbetet. Nytt för oss var att hela tiden uppdatera planeringen utifrån barnens intressen och hur de leder berättelsen framåt. Vi valde att arbeta utifrån följande läroplansmål: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors situation samt vilja att hjälpa andra” (Skolverket, 2016, s.8). Detta mål kopplade vi till den sociala- och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling i vårt arbete. Enligt Hedefalk (2014) skapar barn förståelse för hållbar utveckling inte enbart genom fakta och kunskap utan att kombination av empati och känslor. Detta spelar en stor roll för barn i förståelsen för andra människors tillvaro vilket vi anser är en viktig aspekt inom den sociala dimensionen.

Vi upplevde story line som ett bra arbetssätt, detta då vi hela tiden utgick ifrån planeringen och det var därför också enkelt för alla i gruppen att starta upp arbetet varje dag. I gruppen anser vi att det hade varit intressant att få arbeta med story line under en VFU-period för att få prova det i verksamheten med en verklig barngrupp. Detta eftersom upplevde det svårt att agera både vuxen och barn utan att styra berättelsens gång förutom just början, mitten, slut. Björklund (2014) menar att det är viktigt att vuxna inte bara säger åt barn vad de ska göra för att skapa en hållbar utveckling, utan att de måste komma fram till detta själva. Detta görs genom att vi ändrar vårat arbetssätt, som i detta fall blev en story line.

Vi upplever även att det hade kunnat bli en än mer utvecklad och givande story line om vi hade haft mer tid på oss att göra detta arbete.

Referenser:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Hedefalk, M., Almqvist, J. & Lidar, M. (2014). ”Teching for action competence” SAGE Open 2014: 1-8. DOI: 10.1177/2158244014543785

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan lpfö98. Mölnlycke: Elanders.

Ringu säger farväl

Morgonen efter kalaset kommer barnen till förskolan och upptäcker att Ringu, kompisarna och huset är borta. Vi samlas alla barn och pedagoger för att läsa ett sms som Ringu skickat till oss.

Genom detta sms får vår Storyline ett tydligt avslut och barnen ges möjlighet att släppa taget om karaktärerna. I gruppen samtalar barnen om vart de tror att Ringu tagit vägen. Vi pratar även om hur man kan föra vänlighet vidare.

Reviderad planering

Lära-Känna-Kalas

Med barnens tidigare lek, där de utforskade olikheter, som grund kände vi i arbetslaget att detta kunde användas för ett avslut i vår Storyline. Så en morgon när barnen kommer till förskolan har det kommit ett nytt sms från Ringu. I sms:et berättar Ringu att hen och kompisarna haft ett lära-känna-varandra kalas under helgen. I meddelandet berättar Ringu vad hen och vännerna gjort samt uppmuntrar barnen till att själva prova lekarna. Tillsammans med barnen leker vi lekarna. I första leken får barnen hämta en varsin sak på avdelningen som de tycker om. Vi sätter oss tillsammans och låter ett barn i taget presentera sin sak. På detta sätt får barnen träna på att visa varandra hänsyn och respekt genom att lyssna på varandra. I den andra leken sätter sig barnen och ritar något de är rädda för. Även här visar de upp sina bilder för varandra och samtalar kring dessa. När barnen lyssnar till varandras rädslor tränas deras empatiska förmåga, genom att de stödjer varandra.

Lekarna leder till att barnen också vill ha ett lära – känna - kalas. De bjuder in Ringu och hens kompisar. Kalaset dokumenteras av barnen genom film.

Lek i huset!

Barnen leker familj med karaktärerna i huset och ett samtal uppstår mellan dem.

Krumla säger till Ringu: ”Min mamma lagar alltid mat till mig när jag kommer hem, brukar din mamma göra det?” Ringu svarar att hens mamma brukade göra det när de bodde där Ringu kom ifrån, men att nu får Ringu laga mat själv eftersom hen kom hit ensam. Barnen upptäcker att deras familjer ser olika ut. Sid hakar på i samtalet och berättar om sina två pappor och att dem brukar turas om att laga mat. Samtalet fortsätter och det skapas nyfikenhet och intresse att lära mer om och få förståelse för olikheter, att det inte ser likadant ut i varje familj. 

Detta kopplar vi till ett mål ur förskolans läroplan (Skolverket, 2016)

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning”.

Referenslista

• Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.

Trasig lampa, laga lampa

Några av barnen sitter och leker med Ringus hus och karaktärerna. Plötsligt råkar ett barn riva ner lampan som hänger i huset och den går sönder. Ett samtal uppstår om vad de ska göra med lampan. Några barn tycker att vi kan åka till affären och köpa en ny. Andra vill pyssla ihop en helt ny lampa. Ett barn föreslår att man kan laga lampan som har åkt i golvet. Vi pedagoger tar vara på den sista funderingen av barnet. Det ger oss möjlighet att beröra ämnet cirkulär ekonomi. Axelsson (2014) tar upp att samhället behöver minska konsumtionen. Författaren anser att man kan hyra istället för att köpa. Vi tycker att i vår situation är det bättre att laga lampan istället för att köpa en ny. På så vis stärker vi medvetenheten kring cirkulär ekonomi. Detta ser vi också som gynnsamt för barnens handlingskompetens.

”Handlingskompetens kan definieras som förmåga att på ett aktivt och reflekterande sätt kunna delta i arbetet för ett hållbart samhälle” Hedefalk (2014, refererad i WWF, 2017. S. 5). 

Barnen lagade sedan lampan med hjälp av en limpistol. 

Referenslista

Axelsson, S. (2014). Vår tid är nu – tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Falun, Ordfront Pocket. 

WWF (2017) Förskola på hållbar väg. Hämtad 2019-01-14, från https://www.wwf.se/source.php/1712606/WWF%20F%F6rskola%20p%E5%20h%E5llbar%20v%E4g%202017%20uppdaterad%2012%20juli.pdf

Möbler till huset

Idag skapade barnen möbler till Ringus hus, detta utifrån den tankekarta vi tidigare gjort. Även här har vi återanvänt material i skapandet. Barnen har själva tagit fotografierna av de möbler de skapat.

Reviderad planering

Ringu kommer

Nu är Ringu här! Kompisarna visar upp huset som hen ska få bo i. 

Klota: Men, var ska du sova? 

Efter händelsen börjar våra barn på avdelningen diskutera vad man behöver i ett hem. Vi pedagoger föreslår då att vi gör en tankekarta tillsammans för att barnens idéer och tankar ska bli synliga. Barnen ritar bilder på vad de anser behövs i ett hem. Vi satte sedan ihop bilderna och fick fram en tankekarta.