Husbygget

Efter Ringus sms kom barnen fram till att de ville skapa ett hem åt Ringu så hen har någonstans att bo när hen kommer. Under husbygget var karaktärerna med och barnen lekte med dessa under tiden huset konstruerades. Däremot uppstod ett dilemma under tiden som barnen lekte. En av karaktärerna, Klota, tyckte att Sid var ful och tråkig så hon vill inte leka med honom, diskussion uppstod där barnen anser att alla skall få vara med. Som pedagoger tog vi tillfället i akt att uppmärksamma detta dilemma. Vi diskuterade med barnen kring frågan ”Kan alla alltid vara med?”. 

”Hållbar utveckling handlar om att synliggöra dilemman och att finna flera nya vägar, därför är det viktigt att ta barnens olika åsikter på allvar, så att de inte känner sig ohörda och tysta. ” (Björklund, 2014, s24.) 

Barnen kommer inte fram till ett gemensamt svar men samtliga av dem anser att Klota i alla fall inte skall vara elak, hon skall inte säga att Sid är ful även om hon inte vill leka med honom. Läroplanen Lpfö 98/16 (Skolverket) tar upp detta som ett mål under normer och värden.

·       ”Arbetslaget ska stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra”. (s.9)

h    Enligt det sociokulturella perspektivet lär man tillsammans med andra, vi i arbetslaget ser därför inte nödvändigtvis konflikter som något negativt. Det är i samspel som barnen får möjlighet att utveckla sin konflikthantering. Ideland (2018) beskriver hur den sociokulturella teorin är norm i våra skolor, hon beskriver också vikten av både teoretiska och praktiska erfarenheter för att befästa kunskap. Vidare menar författaren också att både handling och upplevelse är nödvändiga för att uppnå hållbarhets målen.

Under skapandet av Ringus nya hem får barnen med hjälp av ipad dokumentera arbetet i form av att fotografera. Björklund (2014) menar att barnen med hjälp av sin dokumentation kan gå tillbaka och då kunna se sitt verk utifrån andra perspektiv och att de även då kan göra andra tolkningar av det. Författaren menar också att genom att låta barnen själva fotografera så är det just barnens perspektiv som blir fångat. Vår tanke med att låta barnen själva dokumentera är att barnen ska känna att det är deras dokumentation och att den då bli meningsfull för dem. Bilderna sätts upp på förskolan så att barnen enkelt kan se dem. På så sätt uppmuntras barnen att se tillbaka på tidigare aktiviteter och diskutera kring sina val och spinna vidare i nya intressanta tankar.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. Lund: Studentlitteratur. 

Ideland, M. (2018). Den KRAV-märkta människan. Lunda: Celanders förlag.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Skolverket